Slutsignal

Matchen är över, matchen mot barnens skrik idag. Jag vann tror jag. Nej men allvarligt, jag känner mig förvisso lite halvt mörbultad för tillfället men det var det värt. Det räcker att man bara hjälper ett barn att sy lite på sin nalle, ritar en teckning, fikar på "sand-oboy" och "bullar" (gjorda av sand) så får man tusenfallt tillbaka. Jäklar va skönt det var att vara liten, man märker verkligen vilka problem man tyckte man hade då och när man jämför det med vad man har för problem nu så är det ju som natt och dag. Som liten kan man gråta över ett hårspänne som försvunnit och idag reagerar man inte ens i närheten när man läser en artikel om svältande barn. Man visar det i alla fall inte på samma sätt. Man ska vara stark och vuxen.
När man var liten och ens högsta önskan var att se Pippi på rymmen. Temat har ju den senaste tiden här varit att man ska bejaka sitt barnjag och jag tycker det är sjukt viktigt. Så lek i snön och rita teckningar, det mår man bra av!
.
- Var barn så länge du kan för sen är du vuxen resten av livet
.
.
Take care

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0