Hugger i sten
Blandade känslor: Uppgivenhet, ledsenhet, glad för igår innan allt, glad för vad som kommer ikväll, empatikänslor som bara väller fram, vill gråta, är det verkligen min sak?
Vill lägga mig i, stötta, vara där, prata, göra allt bra men är det verkligen min sak?
Frågan är också om det går, är det möjligt?
.
Jag försöker bara göra det jag tror är rätt.
Jag vet inte hur det känns.
Jag vill bara hjälpa till.
Jag har ingen aning.
Kommentarer
Trackback
